Annons:
Etikettbeteende-hälsa-sjukdom
Läst 9585 ggr
ähnchen
2011-12-19 20:42

Att sätta ihop degus

Det finns olika skäl till att man behöver sätta ihop degus. En ensam degu ska få sällskap, degus som har bråkat ska förenas igen m.fl. Det finns inget fast schema för hur detta ska gå till och ingen garanti för att företaget lyckas eftersom degus är individer precis som alla andra djur och som vi människor. Men det finns en del viktiga saker att beakta och en del beprövade metoder som har fungerat i många fall.

Varför hålla degus i grupp?

Degus är väldigt sociala djur som har en utvecklad kommunikation med varandra som ingen människa kan ersätta. De bråkar, leker och myser med varandra. De har ett stort förråd av ljud för att dela med sig till varandra. Varje grupp har ett eget "sandbad" som de markerar med urin och badar i för att på så sätt sprida familjelukten och förstärka gruppkänslan. De känner trygghet i gruppen.

Degus som bor själva kan utveckla beteendestörningar. En del blir övernaturligt gosiga och försöker få mycket uppmärksamhet från ägaren. Detta upplevs ofta som gulligt men är i själva verket ett desperat försök att fylla tomrummet i det ensamma deguhjärtat. Andra blir väldigt stressade, kan inte sitta stilla längre, gnager galler mm. Ett annat beteende är att degun sover mycket, har inget intresse att interagera med människorna omkring honom och kan även visa ett aggressivt beteende mot människan. I vissa fall kan detta leda till minskat matintag och till slut till deguns död.

Ensamboendet kan accepteras när en gammal degu blir kvar efter kompisens död. Det kan innebära mycket stress för det gamla djuret att behöva vänja sig vid en ny kompis eller att till och med flytta till ett nytt hem.

Rangordning

Speciellt deguhanar har en rangordning men även honor kan neka främmande deguhonor tillträde till gruppens revir. I naturen lever oftast en hane tillsammans med flera honor i en grupp. Det finns även större grupper med fler hanar men med en strikt rangordning. Rangordningen fastställs med kamp. Oftast förekommer en ren rangordningskamp där degusarna står på bakbenen och boxar med framtassarna. De kan även hoppa mot den andre och försöka få honom ur balans. Det slutar med att en degu vänder sig bort och accepterar sitt underläge.

Piff och Puff utkämpar rangordningen

Striden blir hetsig

(Ingen degu skadades under denna sammandrabbning!)

Vissa individer kommer inte överens och då kan kampen bli blodigt allvar. Degusarna biter varandra för att fördriva konkurrenten ur reviret, eller döda honom.

I en bur har en degu ingen möjlighet att fly reviret. Av det överlägsna djuret tolkas det som fortsatt motsättning. Det underlägsna djuret piper ofta både av smärta och panik medans det blir attackerat och jagat om och om igen. Den förföljda degun måste tas ut ur buren så fort som möjligt och komma i säkerhet. Annars finns det stor risk att den dör. För att förhindra att en sådan upplevelse är det första en ny degu erfar i sin nya omgivning är det viktigt att introducera individerna försiktigt till varandra.

Hopsättning

Det kan krävas mycket tid och energi att sätta ihop degus. I enstaka fall går det tyvärr inte att få ihop dem alls. Man ska inte förvänta sig att degusarna är utom sig av glädje när de äntligen får en kompis – även om det har hänt i vissa sällsynta fall. Men de kommer att vara glada när de väl har vant sig vid varandra. Ingenting går upp mot det ögonblicket när de kvittrar och gosar med varandra och man inser att man - och de - har lyckats.

Bra och mindre bra kombinationer

• Vuxna med ungar går oftast utan problem

• Vuxna honor går oftast bra, kan i vissa fall kräva mycket tid och energi

• Vuxna hanar kan gå bra men måste inte. Kräver ofta mycket tid och energi

• En hane med en eller flera honor går oftast bra. Hanen måste vara kastrerad om de ska bo ihop permanent.

• Flera hanar med flera honor är svårt och går inte alls när det är fler hanar än honor för då konkurerar hanarna om honorna.

• Två ensamma individer är enklare då båda är i behov av sällskap. Att sätta ihop fungerande grupper är svårare då alla behöver hitta en ny position. Det kan bara finnas en ledare och en degu som redan är ledare för sin grupp är sällan beredd att underkasta sig.

• Degus i tonåren (ca 5 till 18 månader) kan vara svårare då de är rätt så grälsjuka under den tiden

Hopsättning i flera steg

Denna metod är bara en av fler och det finns ingen garanti för att den funkar. Den har dock varit framgångsrik i många fall. Stegen går sakta framåt och kan kännas lite väl långa för någon som har haft det enkelt. I andra fall har metoden nog räddat ett eller annat deguliv.

• Placera det nya djuret i en separat bur och låt det vänja sig vid sin nya omgivning i minst en vecka. Tänk på att allt är nytt för degun och detta innebär en viss stress.

• Dela det nya hemmet i två halvor med vertikalt galler. Använd ett tätt galler eller två galler med ett avstånd av ca. 1 cm så att degusarna inte kommer åt varandra. Du kan också ställa två burar intill varandra så att djuren ser varandra och känner lukten av varandra. Låt dem stå så här i några dagar tills de har lugnat ner sig.

• Börja med att dagligen byta djuren så att de får bo i varandras halva/bur. Detta för att båda ska vänja sig vid den andres lukt och lukta likadana. Rengör inte buren under den tiden och byt inte ut sanden. Hälsar de varandra med kvitter genom gallret är det dags för nästa steg.

• Sätt ihop degusarna på neutral mark, ett ställe där det inte finns gömmor och där du har bra överblick. Ställ in ett av sandbaden med gammal sand och lägg lite hö någonstans på golvet. Ha dessutom tjocka handskar på dig, en sprayflaska med vatten och en liten handduk. Detta för att kunna dela på degusarna ifall att de börjar bita varandra. Har de kommit upp i varv ser de bara varandra. Vattnet är till för att distrahera dem när de blir våldsamma. Det ska bara sprayas kort med fin fördelning. Degusarna ska inte dränkas i vattnet! Gå emellan med handduken och håll isär dem. Handskarna är till för din egen säkerhet. En upphetsad degu kan bita ordentligt, det kan jag säga av egen erfarenhet.

• Oavsett hur första mötet gick återgå till de två halvorna/burarna och byt dagligen. Sätt ihop de igen när de kvittrar genom gallret. Går det bra på neutral mark fortsätt med nästa steg.

Det finns inget som säger att efter fem gånger ska du ge upp. Vissa behöver 20 gånger och andra bara två. Blir det dock inga framsteg alls från möte till möte kan det konstateras att just dessa individer inte går att ha ihop. Då är det bra att ha en plan B. Antingen avgör man med före detta ägaren att man får lämna tillbaka djuret eller så har man möjlighet att ha den i en egen bur. Då får man dock beakta att man i värsta fall har två figurer att hitta en kompis till.

• Sätt ihop djuren i den buren som ska vara deras gemensamma hem. Några råder till att rengöra buren ordentligt innan men om båda har växelvis bott i den innan och spridit sin lukt går det bra utan. Ställ in ett sandbad med gammal sand som båda redan har använt och mycket hö som de kan mumsa i sig och mysa i. Sätt in djuren och iaktta dem noga. Börjar de bråka allvarligt, ta ut en av dem. Få inte panik!
Återgå till det delade systemet och försök på neutral mark igen när de har lugnat ner sig. Funkar det bra försök med buren igen. Gör så tills de går in i buren utan bråk. Sedan får man hålla uppsikt de närmaste timmarna och dagarna. Går allt bra har man lyckats!

Äntligen tillsammans

Källor

http://degu.re4.ch/ratgeber/index.html

http://deguworld.proboards.com/index.cgi

http://octodondegus.weebly.com/

Egen erfarenhet

Värd på Natural Horsemanshipwww.ap-horsemanship.com

Den som tror sig veta allt vet bara det han vet.
Den som vet att man aldrig blir fullärd kommer växa livet ut.

Annons:
Upp till toppen
Annons: