Veterinärer...
Blir så himla besviken, ledsen och arg.. Smiley frown*OOooooooooooooooooooooooooooooooooooo
Min deguhona sushi som jag haft i flera år och som varit min lilla prinsessa gick bort imorse..
I förrgår så lät jag henne träffa hennes tre nya deguvänner utanför gallret för första gången och det gick jättebra, jag var närvarande helatiden och dom var jättesnälla med varann. Hon nosade lite på dom sen spatserade hon vidare och gosade i min famn medans dom andra honorna försökte få hennes uppmärksamhet utan större resultat (inte olikt sushi att vara lite "divig" av sig).
Efter ett tag så tänkte jag att det var nog för tillfället och separerade dom medans jag gick och åt, senare så lät jag henne gå in i deras bur och det gick bra förutom att hon verkade ovanligt obrydd (låg bara i hennes rör och vilade).
Så jag blev lite orolig då hon legat där ett tag och testade ta upp henne vilket jag fick (bara det var en chock för jag brukar aldrig få lyfta henne utan det brukar alltid vara på hennes villkor och hon som kommer till mig) efter att jag kikat lite så märkte jag att hon var ovanligt slö och även hade gegga under svansen, mellan anus och svans, det verkade ha klibbat fast så jag började tvätta försiktigt med ljummet vatten för att få bort det. Sen ringde jag direkt och bokade tid hos veterinären, hon började röra sig lite mer då hon blivit torkad och "geggan" var borta också.
Då jag väl var framme hos veterinären så var det bara jouren där (den första kliniken vi ringde som låg i samma stad visste inte ens vad en degu var….så vi fick åka 30min till nästa) Då vi väl kom fram så började hon undersöka och sushi verkade lite sämre, jag förklarade allt som hänt och hon vägde henne och gick för att hämta critical care..
Nog för att det var jour men vi var dom enda patienterna där.. ändå kom hon tillbaka EN TIMME senare!! och jag tänkte bara på hur stressad sushi måste ha varit över det nya stället.. veterinären sa då att hon skulle hämta antibiotika också men att hon skulle vänota på hennes kollega först som hade en öppnad flaska med det så att hon inte skulle behöva öppna en helt ny för att en helt ny gick på 700 kr. Jag kände hur jag började bli rätt arg vid det här laget (kan nästan slå vad om att hon googlade degus under den där timmen innan..)
Under hela den här tiden så började hon prata om hur hon kunde avliva henne om jag ville, men jag sa nej, att jag ville försöka först. Då började hon prata om hur chansen var liten, att jag skulle vara beredd på att hon förmodligen okommer dö, hur hon skulle ha jour hela natten och hur jag kunde komma in när jag ville, och fastän jag sa nej varje gång så sa hon FEM gånger att hon kunde avliva..
efter två timmar var vi äntligen påväg hem med critical care, smärtstillande och antibiotika..
Det här är inte första gången jag är med en degu till veterinären.. men känns som att man varje gång måste informera dom om djuret.. har det varit så på era veterinär besök också? jag åkte ju dit för att hjälpa henne, inte för att söva henne direkt, blir så arg över att man måste kämpa med gråten i halsen för att övertala veterinären om att man inte vill avliva direkt (jag förstår om det hade varit akut, men hon gick runt i transporten, tog sprutan med antibiotika och smärtstillande och hon kämpade ju!)
Ber om ursäkt om det är ett opassande inlägg.. men skulle gärna vilja höra hur era veterinärer bemött er? och om/vad ni har hemma i ert "medicinskåp"?
Blir ju mer sugen själv på att läsa på om sjukdomar och ha det man FÅR ha hemma utifall att något skulle ske då man ändå verkar kunna mer än veterinären…
Be the change you want to see in the world
-Gandhi
Åh nej! Ser detta först nu! Blir så ledsen, både för din och Sushis skull! Jag som haft äran att träffa den fina tjejen. Jag beklagar verkligen 🌺
Det låter inte som en bra vet i mina öron. Tycker det är så mycket bättre att säga att man inte vet men att att man ska göra allt i sin makt att hjälpa det lilla livet. Och det är du som ägare som ska fatta beslutet, inte veterinären. Sedan måste dem ju såklart ge råd om de ser att det inte går att göra mer. Så ofantligt tråkigt att det blev som det blev. 😕
Vi åker alltid in till Stockholm. Där finns en mycket bra smådjursklinik som har hjälpt oss flera gånger, även med avlivning. Men då har det varit goda skäl till det och vi fick en pedagogisk förklaring till rådet. Beslutet var helt vårt.
I vårt gamla hem i Tyskland har vi också fått otroligt bra vård från en extremt engagerad vet. Men där fanns fem veterinärer i den lilla stan vi bodde i varav tre även tog smådjur, en helt annan situation. Har ringt runt här på landet där vi bor nu och ingen vill ta tag i degus, inte ens i Södertälje. Alla hänvisar till Roslagstull i Stockholm. Men jag är glad för att de är ärliga.
Vila i frid, lilla Sushi ❤️
Värd på Natural Horsemanship; www.ap-horsemanship.com
Den som tror sig veta allt vet bara det han vet.
Den som vet att man aldrig blir fullärd kommer växa livet ut.
Nej verkligen inte en bra vet kände jag… Personligen ser jag bara avlivning som en SISTA utväg och att det ska undvikas så länge det går, alla har rätt till sina liv. Men hon verkade nästan uppmuntra det, blir så arg. Nu i efterhand undrar jag om det är såhär hon bemöter alla djurägare? Tyvärr fanns det ju bara två kliniker som hade jourtider varav ena inte ens visste vad en degu var… Dom andra hade stängt fö dagen tyvärr och ville verkligen inte vänta till nästa dag. Ska försöka maila runt lite till lokala kliniker i hopp om att hitta en bra i framtiden om något skulle hända. Du har tur som ha haft så bra veterinärer att ha tillgång till. Kund inte låta bli att tänka på hur jag önskar att jag bodde nära cloe (ägaren av degutopia) som kan så mycket och är seriös ochengagerad påriktigt. Såg även att vetzoo och zoo.se hade rätt bra saker för hemmaapotek som jag ska klicka hem. Ja, vila i frid mattes prinsessa
Be the change you want to see in the world
-Gandhi
![[pluttig1]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
Jag är så ledsen skickar stora styrkekramar till dig och jag hoppas mina tjejer kan e dig massor av kärlek och tröst nu!!!
Gud var tråkigt ): Degu är ju ett väldigt ovanligt djur, så det är ju inte så konstigt att alla veterinärer inte känner till dem.
Själv har jag turen att ha en syster som är veterinär, så jag ringer alltid till henne först om det är något. Hennes expertområde är inte smådjur, men det känns ändå som om de andra veterinärerna lyssnar mer på mig som djurägare när jag säger "Min syster som är veterinär sa…"
Den upplevelse jag haft på veterinärklinik i här i Skövde har varit bra. De erkände direkt att de aldrig har haft med degusar att göra och rådde mig att inte avliva utan ge det lite tid och se om det blev bättre. (Högt fall, ingen rörelse i bakkroppen.) Och idag är Snövit hur glad och pigg son helst.
När vi skulle kastrera vår hane så ringde vi runt till olika veterinärer, flera låtsades som om det var självklart att dem var experter på deguer men det blev väldigt tydligt nästan direkt att dem hade noll koll. Vi valde en som ärligt sa att han visste inte så mycket om deguer mer än att det är en sorts gnagare och ville titta på honom innan han sa om han kunde kastrera honom eller inte. Så vi åkte dit och han fick kollat på Arnold och det kändes bra så då valde vi honom. Hellre än veterinär som är ärlig än dem som ljuger för att få dit en!
Förstår att det är svårt när man bor ute i landet för vi har tillgång till Roslagstulls Veterinärklinik här i Stockholm och dem är helt fantastiska. Kanske långt att åka för er men ring dem och be om rådgivning per telefon- dem kan mkt om degu
Starta ny diskussion