För det första tar det betydligt mer än en vecka för att få dom att lita på dig. :) Sätt dig vid buren och prata lugnt med dom så dom lär känna din röst, lägg in en gamal tröja du sovit med i buren så kommer dom lära känna din lukt. Detta gör att dom vänjer sig sakta men säkert. När dom sen känner sig lite mer till mods kommer dom komma fram när dom hör din röst, öppna då burdörrren och ställ dig där med handen Utanför buren, ha några nötter i handen så ska du se att dom kommer.

Rör inte på handen utan prata lugnt med dom när dom komemr fram för att äta nötter. Sen kommer dom bli så nyfikna att dom tom hoppar upp på axeln på dig eller liknande, beröm då med en nöt och prata med dom hela tiden!

Går du för fort fram kommer du få gå flera steg tillbaka.

#1 Åh tack så sjukt mkt! ska testa detta. kanske försökt för fort :$

De blir lätt att man går fortare fram än man bör så tänk på agg ta de långsamt! Du får gärna maila om de är nåt du undrar över, hjälper mer än gärna till! Min mail är: kristallens@hotmail.se

Hejsan!

En vecka är inget. Bosse som jag köpte efter mina andra två honor, han kunde man klappa på efter dag ett, och alltid vart väldigt orädd.

Mina två honor va däremot mycke mer försiktiga. De tog väl runt en månad innan man lite lättare kunde ha dom i händerna.

Det som gav bra effekt på mina var att ha lite godis i handen, och låta dom komma fram. Alltså inte hålla den, utan lägga en liten hög i handen. Och sen sitta och vänta på dom helt enkelt.

Gjorde så att bara handen var inne i buren, i början tog de en bit och gick iväg. Efter ett tag satt de i handen och åt. Ju mer man träna dom, ju längre upp på min arm la jag godisen. Fast man får ju göra de om och om igen.Iaf med mina :)

Just de….så prata jag mycke med dom. I början så satt man bara och titta på dom :)

Tålamod och tålamod. Mina två pojkar är otroligt sociala och hoppar rakt upp på mig så fort jag öppnar buren. Nu har jag haft dem i lite drygt 6 månader men det finns fortfarande dagar då de är lite fega, tex när vi har besök av vänner. Då vill de knappt visa sig.

De första veckorna satt jag hos dem utanför buren i flera timmar varje dag. Pratade och pratade. Hade godis i handen och bara väntade.
Som Snailracern säger så är det viktigt att sitta still och inte flytta handen efter dem utan låta dem komma till dig. Prata snällt med dem hela tiden så de lär sig att din röst är ofarlig och innebär godis/sällskap.

Mina kommer farandes till luckan så fort jag kommer in i rummet och ropar "hej pojkar!" ;)

Gå inte för fort fram bara, utan gå i deras takt så kommer allt gå kanon!

Lycka till med dina nya vänner!  :)

Och en till sak! Vet inte om det är rätt, men det känns logiskt.

Jag släppte inte ut mina degus utanför buren nånting den första månaden, just för att jag ville att de skulle känna sig trygga i buren först.
Anledningen till detta var att jag inte ville att det skulle vara ett stressmoment att vara utanför buren, med tanke på att bara buren och miljön är helt ny och kanske lite läskig. Jag provade en gång men de blev jättestressade. Så jag valde att få dem att känna trygghet hos mig först och sen låta dem komma ut när jag satt med, för när de då tyckte att något var läskigt så kom de till mig för "skydd" istället för att gömma sig i ett hörn eller under något.

Nu släpper jag såklart ut dem och sitter alltid med och tränar lite med dem (agility & trix) så de får använda hjärnan också :)
Har alltid buren öppen så de kan hoppa in när de själva vill.

Våra fyra flickor är helt galna i knäckebröd, kan det vara något att locka med? I början ville de inte heller klättra upp på oss men med fjäsk, mutor och tålamod har vi kommit långt! De var så skygga att barnen tyckte att idet var tråkiga djur ;) Nu kan de inte få nog av varandra ;) Nu har de varit hos oss en 1,5 månad och har precis lärt sig springa uppför våra ben, hela vägen upp till axeln och sen ner igen :) utan godis. Man kan inte stå stilla länge, helt plötsligt har man en eller flera som använder oss som träd :) Vi testade att släppa ut dem på golvet i köket när vi åt frukost en gång, vilket kaos! Alltid en som klättrade via benen, stolarna eller morgonrocken och stack upp nosen över bordskanten! Eller så satt nån på ryggen eller i håret!

Tack så sjukt mycket alla, jag tar åt mig av allt ni skriver och om någon månad kanske lite mer så ska vi nog vara bästisar jag och mina små! 

#8 jag testade knäckebröd och gud, dom älskar det också! Tack så sjukt mkt för tipset, hade jag aldrig tänkt på annars! :D Och viljka små sötisar du har ! haha :D